tisdag 8 december 2015

Fyrskaftsvävar: Huldremose och lite aktuellt om Midvinterfest 2015

Huldremose vävarna.

Efter ett danskt fynd i Huldremose, som är samtida med Gerumsmanteln har jag hämtat förebilden till detta fyrskaftstyg- det blev en dräkt med kjol i växtfärgat 2-trådigt ullgarn och ett skinnliv.
Jag har också vävt ett tyg i samma teknik.
Från mossen - kjol o fårskinnsfäll/ det s.k. skinnslaget OCH den som är uppmärksam ser en liten figur i bilden!
Sedan är ju historien bakom dess fynd något som kanske har intresserad mig mest...att kvinnor offrats under forntidens kult....ja, det är en kvinnohistoria som berör mig .

Tankar om vävning: för mig har vävningen i varptyngd vävstol inneburit den största glädje. Att stå utomhus och lyssna till fågelsång och klirrande vävtyngder.
Under 2018 kommer jag att fortsätta arbetet med forntidens vävar ....nu med mer handspunnet garn av gamla svenska lantraser. Jag har fått fin kontakt med fårägare på olika håll i landet som hjälper mig med ull från Helsinge får, Gute, Åsenfår, Svärdsjö och Klövsjö får.
Spännande!

måndag 2 november 2015

Kypertvävar i varptyngd vävstol - en utmaning!

Textilresan - kypertvävar i varptyngd vävstol...en utmaning!

Vävprov till Gerumsmanteln och en hel del andra kypertvävar har det blivit genom åren.
Svårigheten är att få plats med flera skaft och den lite mer komplicerade solvningen. Du måste innan solvningen börjar bestämma vilken variant det skall vara.Varje skaft solvas sedan uppifrån och ner plus det naturliga skälet.Är det fyrskaft blir det tre solvkäppar.
Att ha en stor uppsättning olika vävtyngder är också helt nödvändigt.
Jag har testat olika uppknytningar till kypertvävar och de ger olika täta tyger.
Min favorit är treskaftskypert som blev vanligt på vikingatiden.
Här en väv som senare blev valkad och fungerade som botten för en broderad/nåltovad bild med Sancta Helena av Skövde som motiv.
O Clemens Helena ...inleds det s k Elinofficiet från 1200-talets slut som berättar historien om vårt Västsvenska helgon. I en artikel i Göteborgs-Posten som kommer under våren 2018 kan du läsa hennes historia. 

Medeltida kalkmålning i Götene kyrka som visar Helena på pilgrimsvandring till det Heliga landet. Hon var troligen den första kvinnan från Västsverige som kom att redan på 1100-talets första hälft bege sig iväg på denna fartfyllda färd .
En from kvinna var Helena "Västergötlands ros " som hon kallas i officiet, vacker både på in och utsidan.
Missa inte mina texter om kvinnohistoria!

onsdag 30 september 2015

Bronsålderns dräkter

Vävda bronsåldersdräkter från min verkstad

Under slutet av 90-talet och början på 2000-talet gjorde jag en hel del experiment med bronsålderns dräkter -originalen finns bevarade på Nationalmuseum i Köpenhamn.
 "Egtved-pigen" och Skrydstrup-flickan men även Borum Eshöj -kvinnan som kläddes i svart ylledräkt-bevarad genom sekler i ekkistegravar.Dessa dräkter har jag prövat att rekonstruera och  arbetat utifrån.Många timmars arbete- först spinna ull.Här använde jag ull från fårraserna Rya och Norsk Spelsau. Norsk Spelsau handkammade jag med ullkammar och ryan handkardades. Jag har testat olika spinnriktningar-både vänster- och högerspunnet garn användes.
Vävarna är i tuskaft och vävs först glest med 3-4 trådar per cm, sedan valkas tyget för att bli tätare.En snörkjol tillverkades i en speciell ställning.Där tvinnas garnet innan det slås in i ett band.
Egtved-pigens dräkt med kort vävd och valkad tröja och snörkjol. Björk kallar jag henne i min kvinnoutställning där dräkten används av Hallonflickan.
I Lone Hvass bok om Egtved-pigen nämns att det fanns små ullfragment på flickans ben-kanske bar bronsålderns kvinnor tunna "leggings" under snörkjolen...svårt att avgöra idag!


I en artikel i Göteborgs-Posten från 2011 skriver  jag om Hallon flickan. Om de flickor som offrats i hednisk kult i trakterna kring Falbygden under olika delar av vår forntid berättar jag och försöker skapa en levande bild av dessa kvinnors öden. Då är det tacksamt att jag även vävt upp dräkter som de kan ha burit. Jag vävde olika tyger, bl a med hundhår. Jag tänker mig Hallon flickan som en vallflicka med en hund som springer på bergets sluttning med sina får....

Snörkjol.

En poetisk bild. Flicka genom seklen.
Ett tuskaftstyg vävt i varptyngd vävstol med olika spinnriktning på varp och inslag. Handspunnet garn.
Bronzeage weave. Handspun. Twill. In the background 
the Egtved girl. Poetry of textile. 



fredag 31 juli 2015

Textilresan fortsätter..om dräktprojekt på 90-talet och Gerumsdräkten

Dräktprojektet på Tidaholms museum 1993-94

Från Östra Gerums socken finns en sockendräkt bevarad i Nordiska museets arkiv. Den är från 1700-talets slut och har ett ålderdomligt utseende.Kjolen är av fårskinn med en röd yllelist nedtill,tröjan är av rött kypertvävt ylle och har lösa ärmar. Till detta finns en söt mössa i linne med de för trakten typiska broderade blommotiven.Ett löst stycke till mössan är av tyll med trädd spets.Jag var uppe i Stockholm och ritade av delarna och mätte upp och dokumenterade.Ett par fina ullstrumpor av växtfärgat garn tillhör också dräkten.Det var fotoförbud på museet och deras bilder vill de ha betalt för att publicera....så mina skisser och bilder får räcka så länge.Och några bilder där jag rekonstruerat ett kvinnoöde på 1700-talet-barnamörderskan Annika iförd en tovad variant av tröjan/livet från Gerumsdräkten.
Under 1993 hade vi ett dräktprojekt på Tidaholms museum-här är mina skisser och några uppmätningar till Gerumsdräkten.

Fårskinnskjolen med sin röda list och bindmössan.

I en första etapp var vi arbetslösa kvinnor som dokumenterade museets textilsamlingar och gjorde ett antal nya kopior av förkläden,halskläden mm.
I en andra etapp handledde jag en grupp som arbetade med analys av bouppteckningar för att ta reda på mer om hur dräktskicket sett ut i socknarna runt bruksorten Tidaholm tiden 1780-1850..
Gerumsdräkten är den enda bevarade dräkten som representerar ett dräktskick på Falbygden under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. I de bouppteckningar jag gick igenom såg jag att skinnkläder varit vanligt i socknarna Gerum, Hångsdala och Skörstorp.
Det finns också skriftligt källmaterial som t.ex. prosten Mellins beskrivning av dessa socknar.
Jag har senare gått igenom Tidaholms museums textilarkiv och gjort nya vävbeskrivningar till sjalar och förkläden.Några favoriter är ett tyg skänkt till museet av Hedvig André.
Kjoltyg från Hedvig André i Tidaholm,1800-tal.

Två bindmössor i siden med tambursöm från Tidaholmstrakten,1800-tal.





måndag 23 mars 2015

1991 och 1992 textilresan fortsätter

Första varptyngda vävstolen i min verkstad...

Ja, hemkommen från vävkursen i Sveg blev det förstås tillverkning av egen vävstol. Det fanns några björkar på tomten som passade. 
Den blev så hög att den inte gick in i vårt gamla torp,som varit sockenstugan i Gerum och har en takhöjd på 2 m.Jag ville ha en vävstol som det var en vettig vävbredd på och även gick att väva kypert i.Då behöver sidostöden vara så höga att tre skafthållare får plats med bra mellanrum emellan.Viktigt var också att få en rak bom.Den första handyxades till men innehöll ändå kvistknutar, så jag kom att beställa en vävbom av Acklinga snickeri 1992.Den fungerar perfekt.
Första åren stod jag och vävde i en grannes garage för skördetröskor...
1991 hade jag en vävkurs för några vänner i trakten och de fick hjälp att göra vävstolar och vävsvärd. Jag har ett smalare vävsvärd än de som förekommer i litteraturen, men det passar mig bäst. Det är viktigt att det är lätt,annars sliter det mycket på axlarna.
1992 började på Tidaholms museum och var med och gjorde en textilhistorisk utställning där.
Ringde då till The Swedberglabbet i Uppsala och fick den nya dateringen på Gerumsmanteln. Den var ju inte från bronsålder som varit gängse uppfattning.Den datering jag fick var 2050 plus minus 50 år före 1950, alltså 100-talet f.Kr.f.Passade mycket bra ihop med de vävtekniska iakttagelser som jag och andra textilarkeologer gjort.

Här är en del av min textilutställning och en inlånad vävstol från Länsmuseet i Skara som barn fick pröva att väva på.De fick även testa forntidskläder som vi lånat in från Göteborgs Stadsmuseum.
Den här vävstolen var inte så bra att väva på-får väl ses som ett symboliskt inslag.
 På museets vind stod jag däremot och vävde ranor i tretrådigt ullgarn som jag fått hjälp av spinneriet i Madängsholm att ta fram.

onsdag 18 februari 2015

Bäckedals folkhögskola 1990

Kurs i varptyngd vävstol på Bäckedals folkhögskola 1990

Med tåg längs Inlandsbanan tog jag mig hösten 1990 till det vackra Sveg i härliga Härjedalen.Där hölls för första gången en veckolång kurs i varptyngd vävstol på Bäckedals folkhögskola - skolan som specialiserat sig på experimentell arkeologi.( www.backedal.se )
Jag var medlem i föreningen Levande Historia och det var en förening som tyvärr somnade in när inte längre eldsjälen Tomas Johansson på Frösön höll igång det hela. Tomas var en person som var uppskattande och gav mig mod och kraft att fortsätta med vävning i varptyngd vävstol. Kanske fick jag mer inspiration av våra samtal än av folk på de arkeologiska institutionerna!Tack till Tomas i din himmel!
Ljusnan


Stor inspiration fick jag också av Ellinor Sydberg som höll i kursen.Du är en riktig pionjär som inte fått det erkännande för dina kunskaper som du förtjänar. Utan dig skulle jag aldrig fortsatt mitt vävande.
Arbetet med den nya kopian av Överhögdalsbonaden var helt enkelt fantastiskt!

Några kursdeltagare 1990
Jag minns att vi fick börja med att tillverka nya vävstolar...fram med motorsågen bara!
Sedan blev det nybörjarväv som syns här på bilden.Vi testade även att väva i lin och en fyrskaftsväv.
Att väva med brickor ingick också i kursen.Det hade jag aldrig prövat så det blev en utmaning.

Här är de kopior som Ellinor vävde.När vi gick kursen var den första färdig - det var helt magiskt när hon höll upp och visade den.Det var inte många som sett den då!
Dessutom berättade hon om de nya dateringar som framkommit i C-14 labbet i Uppsala  med hjälp av den nya revolutionerande tandemacceleratorn och " jag tror också att Gerumsmanteln har fått ny datering" avslutade Ellinor.
OK.Det var ju intressant för mig att veta..och om det berättar jag mer i nästa blogg.

torsdag 8 januari 2015

25 år med textil-historisk verkstad

Välkomna till ett nytt år med textil-historik verkstad!

I år är det faktiskt 25 år sedan jag startade den här textila upptäcksresan - 
den har inneburit möten med spännande människor, nya kunskaper, forskning i arkiv och och arbete,arbete,arbete....
Här kommer jag under året att berätta lite om vad som hänt och även blicka lite framåt.
                                         En hållplats i tillvaron där du kan sitta och fundera...
En vinterväv i angoragarn-tillverkad i varptyngd vävstol förstås! Supermjuk - att svepa in sig i...