Nuno filtning med Annelie Richardsson i Falköping

Vårnytt

Nu har vi haft vår Nunofiltningskurs och det var Annelie Richardsson som höll i den. Tack för att du kom till Falköping med dina härliga färger på kardflor och skimrande sidentyger och framför allt ditt kunnande! Så roligt att få pröva på!

Vi använde silketyger som Annelie färgat in och merinoull. Min sjal till höger är med merino/silke i vårgrön färg. Vi rullade in i bubbelplast.

En deltagare från projektet Systrar i slöjd kollar hur sjalen blivit efter rullandet. Nästan klart - sist slängde vi sjalarna mot borden så att de krinklade sig snyggt.

Närbild på sjal som skall rullas/tovas lite till innan den är klar.
Jag är jättenöjd med mina två sjalar! Och det var övriga deltagare också!

Spinneriet i Madängsholm...en textil historia

Spinneriet i Madängsholm....

Spinneriet lades ner sommaren 2018! 
För er som undrar: 
En lång familjetradition tog här slut med Lillemor Gustafsson som var tredje generationen av textilare i Holma . Jag har skrivit om spinneriet i Till Handa --  Slöjd i Västs tidning och 10 oktober 2019 en text om Holma Helsinglands fabriker i Göteborgsposten med rubriken Elegi över ett spinneri. Se aktuellt inlägg! Detta är ett äldre inlägg som jag kompletterat med information eftersom så många letar efter info om detta.

Tyvärr slängs 90 % av landets fårull. Så små spinnerier behövs! 

Många var intresserade av att köpa utrustningen av Lillemor men jag tror maskinerna var för gamla för att klara av en flytt. Det blev nog skroten...

Att ett ullspinneri med KRAV märkt garn inte fick bättre uppmärksamhet och stöd är märkligt...
Åddebo ull är ett alternativ nu och Båvens spinnhus i Sparreholm. Där kan du få din ull spunnen enligt info på deras hemsida. 
Jag åker förbi Sparreholm varje sommar och har lagt märke till hur viktigt det är att HELA orten sluter upp bakom en sådan här verksamhet. Tidningen Hemslöjden som ju har sin redaktion i Stockholm har skrivit om Båvens spinneri. Väldigt tråkigt att spinneriet i Holma inte kom med i deras ULL-nummer.... Västergötland och dess får- och ullentusiaster är minst lika hängivna som på andra ställen i landet. Jag har pratat med en del fårägare och tänkt mycket på om det skulle gå att starta en minimill. Med helt nya moderna maskiner.

Ett sådant finns på Spinneriet i Brink som förädlar ullen från egna får. Närproducerat är ju inne nu! Och det var ju så Lillemor jobbade också i alla år. 

Vägen fram till spinneriet som låg i f.d. Holma-Helsinglands fabriksområde. Tror inte många känner till att det var orten Madängsholm som var en viktig del av detta företag.

Forsa i Hälsingland och Holma blev ett känt varumärke och kom att leverera lingarn till många hem.

I Holma vävdes det dukar och servetter i mekaniska vävstolar,en del mönster lever faktiskt kvar i Klässbols linneväveris verksamhet i Värmland. Patenten såldes vidare när Holma lades ner på 1960-talet.

Efter andra världskriget blev det svårt att få tag i lin. Konstsilke fick ersätta och skulle vara mer lättskött.

Konstsilkesdukar från Holma finns nog i varje svenskt hem tror jag. På bilden några som jag ärvt från faster Agda. Spolar från Holma. Linbukett och handvävd linnetyg i bakgrunden med linblomma som motiv. Inköpt i Hälsingland på 90-talet. Besökte då orten Forsa som var andra halvan av företaget. Intressant att se skillnaden på hur olika dessa orters unika historia har lyfts fram av respektive kommun ....i Tidaholm inte alls! Jag gjorde ett försök under min tid på Tidaholms museum på 90-talet. Vi hade ett linneprojekt då och en kvinnohistorisk utställning. 

Några vävstolar från Madängsholm finns på Textilmuseet i Borås. Förr kördes exempelvis den stora jaquardvävstolen på deras visningar. Jag är tacksam för att ha fått se en av de gamla mekaniska vävstolarna i funktion...På 90-talet fanns det en man som fortfarande kunde väva på en sådan. Ragnar förklarade för mig att det gällde att se upp när man vävde. Skytteln av järn for fram och tillbaka med stor kraft...ibland hände det att den lossnade och for iväg. Då gällde det att se upp. Inte böja sig fram. Så uppkom ett talesätt.

"Se upp så du inte får skytteln i huvudet!"