tisdag 2 april 2013

Spinneriet i Madängsholm...en textil historia

Spinneriet i Madängsholm.Ull och textilhistoria på en liten bruksort! ( mer än tusen tittningar på inlägget! )

Spinneriet lades ner sommaren 2018! 
För er som undrar: 
En lång familjetradition tog här slut med Lillemor Gustafsson som var tredje generationen av textilare i Holma . Jag har skrivit om spinneriet i Till Handa --  Slöjd i Västs tidning och 10 oktober 2019 en text om Holma Helsinglands fabriker i Göteborgsposten med rubriken Elegi över ett spinneri. Se aktuellt inlägg! Detta är ett äldre inlägg som jag kompletterat med information eftersom så många letar efter info om detta.
Tyvärr slängs 90 % av landets fårull. Så små spinnerier behövs! 
Många var intresserade av att köpa utrustningen av Lillemor men jag tror maskinerna var för gamla för att klara av en flytt. Det blev nog skroten...

Att ett ullspinneri med KRAV märkt garn inte fick bättre uppmärksamhet och stöd är märkligt...
Åddebo ull är ett alternativ nu och Båvens spinnhus i Sparreholm. Där kan du få din ull spunnen enligt info på deras hemsida. 
Jag åker förbi Sparreholm varje sommar och har lagt märke till hur viktigt det är att HELA orten sluter upp bakom en sådan här verksamhet. Tidningen Hemslöjden som ju har sin redaktion i Stockholm har skrivit om Båvens spinneri. Väldigt tråkigt att spinneriet i Holma inte kom med i deras ULL-nummer.... Västergötland och dess får- och ullentusiaster är minst lika hängivna som på andra ställen i landet. Jag har pratat med en del fårägare och tänkt mycket på om det skulle gå att starta en minimill. Med helt nya moderna maskiner.
Ett sådant finns på Spinneriet i Brink som förädlar ullen från egna får. Närproducerat är ju inne nu! Och det var ju så Lillemor jobbade också i alla år. 


Vägen fram till spinneriet som låg i f.d. Holma-Helsinglands fabriksområde. Tror inte många känner till att det var orten Madängsholm som var en viktig del av detta företag.
Forsa i Hälsingland och Holma blev ett känt varumärke och kom att leverera lingarn till många hem.
I Holma vävdes det dukar och servetter i mekaniska vävstolar,en del mönster lever faktiskt kvar i Klässbols linneväveris verksamhet i Värmland. Patenten såldes vidare när Holma lades ner på 1960-talet.
Efter andra världskriget blev det svårt att få tag i lin. Konstsilke fick ersätta och skulle vara mer lättskött.

Konstsilkesdukar från Holma finns nog i varje svenskt hem tror jag. På bilden några som jag ärvt från faster Agda. Spolar från Holma. Linbukett och handvävd linnetyg i bakgrunden med linblomma som motiv. Inköpt i Hälsingland på 90-talet. Besökte då orten Forsa som var andra halvan av företaget. Intressant att se skillnaden på hur olika dessa orters unika historia har lyfts fram av respektive kommun ....i Tidaholm inte alls! Jag gjorde ett försök under min tid på Tidaholms museum på 90-talet. Vi hade ett linneprojekt då och en kvinnohistorisk utställning. 

Några vävstolar från Madängsholm finns på Textilmuseet i Borås. Förr kördes exempelvis den stora jaquardvävstolen på deras visningar. Jag är tacksam för att ha fått se en av de gamla mekaniska vävstolarna i funktion...På 90-talet fanns det en man som fortfarande kunde väva på en sådan. Ragnar förklarade för mig att det gällde att se upp när man vävde. Skytteln av järn for fram och tillbaka med stor kraft...ibland hände det att den lossnade och for iväg. Då gällde det att se upp. Inte böja sig fram. Så uppkom ett talesätt.
"Se upp så du inte får skytteln i huvudet!"


lördag 24 november 2012

Korsnäströjan på Midvinterfest & crocheted treasures from museums in new design

Nu börjar Midvinterfest på Bohusläns museum

Idag börjar utställningen och jag har med min Korsnäströja som jag jobbat på i flera år!
Temat i år på utställningen är fest och färg. Jag har med mycket handspunnen ull i olika kvalitéer och färger, så är du på jakt efter riktigt fint hantverk - missa inte denna utställning.
Korsnäströja, modell från Finska Österbotten, äntligen färdig!
Den finns att köpa, storlek liten medium ungefär storlek 38.



En detalj på ärmen där det virkade partiet möter det stickade.
Jag har arbetat mycket med tekniken pälsbältesvirkning och har även med två dräktväskor på utställningen, den ena är inspirerad av en bröstlapp från Tidaholm. Ni som har läst min artikel om Gran-Anna i GP vet vad det handlar om.....

Väskan till vänster är i traditionell stil och den till höger är i växtfärgat ullgarn i Tidaholmsmönstret.
Färgerna på denna har jag färgat in i exakt nyans efter förlagan. Jag håller även på att ta fram modeller som är efter Gran-Annas bröstlappar. Kika in här så kommer det längre fram!

Crocheted bags in plantdyed woolyarn. To the left a traditional bag from Pörtom Western Finland and to the right the Tidaholm pattern. The thin 2 ply woolyarn is plantdyed in exact the shades of the original in Tidaholm museums collection.
The center starpattern with madderroot and reed. 
I have studied and documented lots of chrocheted textiles in the museums of Skara,Skövde and Falköping aswell as in Tidaholm. Only the Tidaholm pattern is in plantdyed yarns the others made in Zephyr woolyarn that was popular in late 1800s.Black and red yarns mainly. But also purple was common. 
I love to explore textiles in the archives...and reconstructing is fun! 

tisdag 4 september 2012

Sensommartankar

Nu närmar sig hösten, tranorna samlas,det dånar från skördetröskor och jag sitter och minns min sommar...

För er som undrar är jag fjärde generationens Runmaröbo.
Min gammelmormor Frida var en mycket duktig kvinna, tystlåten, blygsam, men kunde allt om textil.Hon hade får nere vid Uppebyträsket och tog hand om ullen, spann, förgade och vävde på en vävstol som hennes make Ernst själv tillverkat. Jag tror den finns på Skärgårdsmuseet nu.
Min mormor Gurli föddes i ett av husen vid sjön.
Morfar var fiskare, men de hade även hönseri och odlade jordgubbar. Han snickrade åt andra och drev det lilla jordbruket Marieberg.De tog över posten , där jag senare växte upp.På vinden hyrde sommargäster och även i den lilla tvättstugan. Alla inkomster behövdes och dygnets alla timmar räckte väl knappast till för alla sysslor som skulle utföras.
Morfars föräldrahem är det vita rappade stenhuset bakom nuv affären i Styrsvik.Morfarsfar Erik var en allkonstnär - han var sin egen smed, har murat de flesta spisar som finns mellan Styrsvik och Norrsunda, han var med och grävde kanalen vid Storön och innan flytten till Runmarö drev han Malma kvarn med sin gamle far Jonas.Amalias symaskin har jag lyckats rädda, men huset och ägorna är sålda.Erik och Amalia hyrde ut till författare på somrarna -Sven Barthel och Viveca Starfält bodde där och skrev sina skärgårdsböcker. Ibland bodde andra författare över hos dem och fick sova på kökssoffan, bl.a. Evert Taube.
Ja- det finns mycket att stå och tänka på -jag minns  så många äldre Runmaröbor - tant Gina på Tallkobben var mormors klasskamrat.En vår drunknade hennes bror Hugo härutanför, jag var ganska liten men jag minns hur ledsna alla var då...

Jag samlar min berättelser om ön, skriver, ser bilder framför mig, minns folk och tänker mycket på livet på ön som det var då- lång borta men nära....

Nu är det snart höst och alldeles innan det mörknar helt var vi på en liten resa till en annan ö - Hven.Så mycket ljus, så mycket hav!!!!
Som ett smycke ligger denna ö i Öresund.
Där fanns mycket som inspirerade.


tisdag 12 juni 2012

Växtfärgning vid Kvarndammen

I helgen hade vi växtfärgning vid Kvardammen i Gerum - ömsom sol ömsom regn men det blev fina färger.....
Ingrid och Annika visar upp garnet.

Först färgade vi mina 3 års insamlade hibiskusblommor i köket vid vedspisen. En liten testhärva. Blev gult.
Sedan blev det alkanna, gulspån och gurkmeja samt rabarberblad.Fina lila och rosa färger med alkanna och härligt starkt gul med gurkmeja. Ett experimentbad blandades med rester av alkannabadet och gulspånsbadet - blev en härlig limegrön färg!
Rabarberbladen gav en vaniljgul kulör - inte så tokig.


Christina färgar sitt grå garn med alkanna.Vi använde grillen vid Kvarndammen både till färgning och matlagning.
I min trädgård tittade vi på färgreseda, krapp, vejde, väddklint och andra färgväxter. Birgitta hade med sig ett fint litet häfte från en kurs " för länge sedan" - jättekul att se hur hon klistrat in blommor och färgprover!


onsdag 28 april 2010

Varpning av väv till Birka

Här varpar jag en väv i brickvävt band som skall till Birka i Mälaren och vävas där i sommar - en pläd till ett vikingahus skall det bli.
Det tog sju timmar totalt att varpa denna väv i 60 cm bredd med en längd på 4 meter.
Varpställningen är av samisk modell och under tiden jag varpade lyssnade jag på samiskt program på P 2! Undrar om det fortfarande finns kvinnor i samemiljö som väver på varptyngd vävstol eller om det har dött ut helt....
Ja sådant funderar jag på under arbetets gång.

Hör gärna av er med kommentarer!

söndag 14 mars 2010

Ett liv med textil och arkeologi i Gläntan

Hej och välkommen till min blogg om textilhanverk med rötter i forntiden.
Här kommer jag att berätta om mina aktuella projekt.Som det står i min presentation  spinner jag mycket garn både till forntidsdräkter/tyger och annat.En hängiven stickentusiast som gärna hittar på egna mönster. Nålbinder både traditionellt och med nytänkande. Varptyngd vävstol är min specialitet sedan 90-talet. 
Bilden är från åren som fornminnesinventerare...en vilopaus efter att ha vandrat runt i skogarna runt Gerumsberget. Fotografen är Maj Sandahl och i bakgrunden vilar kollegan och konstnären Ingmar Hedihn. Ingmar uppskattade särskilt fågellivet i skog och mark men var med rätta inte så förtjust i vad han kallade "de förbannade sprutbönderna ". Vi kallade vårt lilla inventeringsgäng för Konstnärerna....Och en konst att överleva har det varit! Att flytta till en liten by och en trakt med få arbetstillfällen för mig som arkeolog. Tja inte lätt!Därför har hantverket blivit något att glädjas åt och förstås min familj som alltid varit involverad i mina olika projekt. Tack för att ni finns!