God Jul från Gläntan

 

Sitter och lyssnar på Nötknäpparen The Nutcracker..a little Christmas magic!

Julkorten har droppat in från släkt och vänner,allt är pyntat och fixat. I Gläntan har vi mycket slöjd på bord och i granen. Julprydnader från förr ger många fina minnen. När jag var liten och bodde hos min mormor på Runmarö hade vi en stor halmbock på vinden. Den var nog riktigt gammal. Det var även en tradition på ön att på julaftonsnatten gå och ställa julbocken på trappan hos en granne. Den som fick julbocken kvar på morgonen skulle bjuda alla i byn på kalas. Så det blev ett väldigt lurpassande och vakande på natten.

Julen är ju barnens bästa tid...med lekar ute i den vita vackra snön. Här har jag fotat några små handvärmare som jag stickat. Handspunnet ullgarn och de röda rosorna på den lilla Tidaholms vanten är stickade med växtfärgat garn. Krapprött lyser fint mot snön.

Platsen kring lövet var ett nytt hörn i trädgården som vi gjorde i ordning i somras. Där klättrade en liten blyg blå vial/luktärt.

Härligt att ha en trädgård och den är fin året om.

Källaren är full av vinteräpplen,potatis och morötter. Tomater blev det gott om i år och de räckte in i November. 

En riktigt stor och ståtlig halmbock köpte vi på Halmens hus. Retrotomtar från 60-talet hänger med! Och gamla dukar.

Sitter bredvid den sprakande brasan och tittar ut på björkarna i hagen. De är vinterkrispigt vita och solen stryker över stammarna. Skirt och sprött. Vintertid. 

Vi matar fåglar så här års med solrosfrön och lämnar kvar en del äpplen som de kan picka i sig ....som tack sitter de och sjunger i vår trädgård hela sommaren. 

Ge och ta! Och att alltid tänka på de som behöver vår hjälp. Julens budskap är väl just givmildhet. För det finns många ute i världen som behöver en extra omtanke och bistånd. 

Så dela med dig i Jul och alltid!

Vi kommer att vakta på Midvinterfest på Nyårsafton...ska bli spännande att se allt fint som kvinnor i Västsverige har skapat.

Vilken kraft det finns hos alla oss som slöjdar,återbrukar,odlar och skapar!

En mycket fin och glädjerik Jul önskar vi här ifrån gamla sockenstugan i Gläntan...ett övergivet hus som nu är fyllt av ull och en ständigt snurrande spinnrock,klingande vävtyngder och lite träslöjd i källaren. 

Ha det fint!

Nålbindning och jul på museet 4 december

 Nu har jag varit och lämnat lite slöjd till Falbygdens museum och på söndag är det Jul på museet. Om stickat är årets julklapp så finner du ett litet utbud där...

Annars satsar vi mycket på nålbindningen och kommer nästa år erbjuda mer nischade kurser för att popularisera Åslevantens stygn.

My Åslemittens in Falbygdens museum 
New needlebinded mittens made in ecofriendly pure wool . Next year we will offer classes in this redlisted craft. 
Jag tror inte vi är fler än fem personer runt Falbygden som syr Åslevantar och medelåldern ligger väl nu på 70+.😉
Därför ska vi nu satsa på att lära ut Åslestygnet på museet och nu sitter även vanten på rätt plats i basutställningen! Hurra!
I min vantutställning som visades i höstas fick besökarna lite mer info om nålbindningens historia som ju är väldigt lång!

Här är de gulliga fågelmuddarna som jag har med på Midvinterfest i Uddevalla! 
Handspunnet ullgarn och tovade små personliga fåglar. Konst eller slöjd eller något mitt emellan...

Hoppas de inte drunknar bland all övrig textil!

Väldigt många som stickar i år därför valde jag att enbart ha med nålbindningen. 
Jag har också större lust att arbeta med mina unika handspunna garner och att SKAPA utifrån egna idéer. 
Naturen är nog min största inspirationskälla. 
Och den ska vi vara rädd om. Och varandra. 


Om du har halkat in här på bloggen efter att ha köpt något av mig ...garn eller något annat blir jag glad. Tack!
Och jag önskar dig en fin vinter från min utsiktsplats vid Vänern där jag tankar frid och ro för att komma i stämning för skrivandet som nu stundar under vinterns bleka dagar. Ha det fint!

 

Landskapets vantar på Falbygdens museum och Midvinterfest på Bohusläns museum

 Först ett hjärtligt tack till alla er som besökte min utställning på Falbygdens museum! Personalen har berättat om hur uppskattad den var och det värmer. 

Bild från utställningen 
Landskapets vantar på Falbygdens museum. 
(C) Lena Josefsson 

Nu blir det Midvinterfest på Bohusläns museum där jag är med för 8:e gången faktiskt! Tänk vad åren går...

I år var det inget tema men de handspunna garner jag har med är inspirerade av natur och historia i landskapet. Därför kan du hitta garn som jag kallat Bohusgranit eller Husaby källa mm.

Det finns även garn att köpa på Falbygdens museum och på Nääs byggnadsvård som jag skrev i förra inlägget. 

En nålbunden sjal i handspunnet ullgarn fotade jag i Båthallen på Bohusläns museum. Som ett segel hänger den där..

Välkommen till Midvinterfest! 

Nytt garn på Nääs och Midvinterfest i Bohuslän med nålbindning

Nu har jag varit på det höstfagra Nääs och lämnat in mer garn till försäljning. 

Alltid trevligt att besöka denna lilla oas och roligt att prata lite byggnadsvård med Kristina som vikarierar i butiken. Fantastisk miljö! Kanske kanske någon gång i framtiden....om vi nu vågar hoppas....kommer jag att hålla workshop i nålbindning. Tänk att få sitta på den vackra verandan på Vänhem och blicka ut över vikens vatten samtidigt som du nålbinder! Underbara vyer.

En veranda för en slöjdare! 

Älskar denna  magnifika snickarglädje...färgsättningen är mild och fin.Allt andas frid.

Speglingar och ljus...naturen fortsätter in i huset.

För övrigt är det mer än roligt att få vara med på Midvinterfest i Bohuslän i år. Mina bidrag är nålbundna i år....försöker förnya och färgsätta. Det var länge sedan jag sydde mina första par vantar....

Handspunna garner kommer med också....hoppas vi ses där!

Allt som inte kommer med....stickmönster från Komi och Kurdistan att inspireras av

 Det är klart på museet nu! Och start på utställningen Landskapets vantar är på söndag. Välkomna! 

Många vantar kommer inte med som exempelvis de vackra Komi vantarna här fotade vid den medeltida porten till Friggeråkers kyrka. 

Ett par vantar stickade i traditionellt mönster från Komi folkets rika historia med rötter i medeltidens formspråk. Väldigt annorlunda mönstertänk än vad vi är vana vid. Här i handspunnet garn och angora. Denna mönsterskatt är verkligen intressant att utforska. Vissa geometriska komponenter återfinns i andra kulturers stickning, både i Finland, Estland och Lettland. Det är genom möten mellan folk som mönster sprids. Någon lånar ett motiv och börjar sticka det och så sprids stickmönster över världen.

The Komi people are of the Finno-Ugric  language group. All of the Finno-Ugric people were originally from Central Asia. They migrated at various times from before 400 A.D. to sometimes in the Middle Ages. Originally the Komi people were a migratory, reindeer-herding people. In the 1700s they began farming, fishing and hunting. Living in small communities. They are one of many ethnic minorities in todays Russia. Their needles for knitting were originally made of wood or bone. Later they traded goods for steele needles. At the age of 10 a Komi girl started to prepare textiles for her wedding. At least a dozen of knitted socks and mittens should be part of a young girls "trosseau".

En korg med växtfärgat ullgarn och två par benvärmare i turkisk tradition.

Inte heller kommer jag att ha med mina mönster från turkiskt område som jag stickar. Det är också en mycket fin sticktradition som jag fördjupat mig i.

Tack vare en man i Stockholm som samlade på Kelim mattor och vävar fick jag tag i en bok skriven av en professor Özbel full med mönster på stickade sockor.  Många mönster är säkert kurdiska. Jag arbetade i flera år med kvinnor  från Kurdistan som skulle lära sig svenska. När jag tog med mina vantar och visade dem kom de igång....Jo,sådana hade deras mammor stickat! Det finns i vår kultur också! Så roligt med kulturmöten....

Benvärmare Evindari stickade i olika krappröda nyanser....mönstret kan säkert fungera på vantar också! 

Evindari betyder kärlek på kurdiska och kärlek är väl vad vi behöver i världen och inte mera krig och förstörelse. 

Ha det fint i hösten och vi kanske ses på Konstnatten då jag planerar att vara på plats på museet. Kanske har jag då med något nytt spännande att visa!

Vänligen Lena 

Växtfärgning plantdyeing plantefarvning med vejde och galläpple

 En skön höst nu särskilt sedan det kommit  35 mm regn vilket var välbehövligt för trädgården...bäcken längst ner i kanten av vårt "arboretum" var nästan uttorkad. Ja det är tankeväckande att se hur stora floder ute i Europa som Loire och Themsen nu bara är som små rännilar. Vatten är en rikedom! Vi tar vara på så mycket regnvatten vi kan. 

Det känns lite slösaktigt att växtfärga då.

Men jag ville ta vara på vejden...

Och testa ett annat recept.

Kanske inte det mest miljövänliga visade det sig med hemsk stank!

För mig är det obegripligt att folk vräker på med kemikalier i färgprocessen.

Ammoniak i kombination med vårt kalkhaltiga vatten gjorde att färgbadet slog över i blålila.

Här häller jag vejdebadet mellan två grytor...so far so good! Woad dyeing. 

Jag var inte nöjd med denna färgning så dagen efter färgade jag med galläpple. Även där är garnet obetat. 3 l vatten och 20 g torkad galläpple kokar i drygt 30 minuter. Sedan tillsätter jag 2 l vatten och garnet. 100 g ullgarn som legat i blöt och sedan kramats ur allt vatten. Låt garnet koka upp i färgbadet till 90 grader i ca 30 minuter. Ta upp garnet och tillsätt sedan 5-10 g ferrosulfat. Badet blir nästan svart och det går att färga flera omgångar garn i det. Även ett linnetyg färgades.

Tvätta garnet i Färgkrafts yllefärg och tillsätt ättika i sista sköljningen. Garnet blir väldigt mjukt av detta. Jag använde 2 tr plädgarn från Kampes spinneri och Shetland garn. 

Garnerna blev alltifrån svartgrå till lila och mauve. Alla färger som jag tycker mycket om och använder till mina vantar. Plantdying with gallnut. I just love the colors of nature....every time I dye is an adventure...sometimes it's a succesful process...and I'm happy with the result. My stash of plantdyed yarn increases and of course I need a lot of shades when I knit.

Nytt garn till kommande projekt.

Här hänger härvorna i min vävhörna.
Sjalväven är klar...tror jag.😊

  

Vänervantar och augustitankar New yarns from my studio

 Nu börjar bilderna bli färdigmonterade till utställningen...exhibit work....

Ett collage av bilder till utställningen. 

 

En Vänervante i grovt handspunnet ullgarn...spunnet av toppullen från lammet Sigrid, ett Gästrikefår. I bakgrunden ett foto där jag sitter vid fyrplatsen längst ute på Hindens rev. En härlig sommardag att minnas!

 Är väl ganska så trött nu och hade behövt lite ledigt...men på grund av sjukdom i familjen blir det inga längre resor tyvärr. Så är ju livet ibland också. 

I helgen har vi kardat  upp mängder med ull bl a Åsenull och Värmland. Det mesta är naturgrått och svart...några kardflor har små stråk av ekologiskt färgad ull. Någon ull har jag växtfärgat. Blir vackert melerat när jag spinner.

På den nykardade ullen vilar en annan  Vänervante som jag syr på just nu...nålbunden i grovt handspunnet ullgarn av rasen Herdwick. Förr använde de kotagel blandat med ull i sina fiskarvantar. Livet var hårt vid Vänern....många fartyg och båtar förliste i stormar som snabbt blåste upp utan att folk hann sätta sig i säkerhet. Förlagan till dessa arbetsvantar kommer från Lurö. Kvarglömda i en fiskebod och återupptäckta många år senare av en Hemslöjdskonsulent. Roligt att sy dem!

Här nyspunnet entrådigt garn  av KRAV godkänt Gotland pälsull och ekologiskt syrafärgad  finull "Elin".... newly  handspun eco yarn with inspiration from medieval Saint Elin  

Klimatavtrycket på mitt garn är minimalt....och jag vet var ullen kommer ifrån!