Fyrskaftsvävar: Huldremose kvinnans dräkt

Huldremose vävarna.

Efter ett danskt fynd i Huldremose, som är samtida med Gerumsmanteln har jag hämtat förebilden till detta fyrskaftstyg- det blev en dräkt med kjol i växtfärgat 2-trådigt ullgarn och ett skinnliv.

Här är ett fyrskaftstyg som jag vävt ...bilden är från tiden då jag stod och vävde i min gröna stuga i trädgården. Den stora vävstolen har jag senare ersatt med två mindre vävstolar med plats för fyra skaft.

Men då kan inte vävarna inte bli lika breda förstås...

Att ständigt testa och ompröva under arbetets gång är nog ganska typiskt för den som vill använda forntidens vävredskap. Det heter ju inte experimentell arkeologi för inte!

Jag har inte alltid någon modell som ställer upp...Så här var jag uppe på mossen och fotade kjol och fårskinnsfäll bara för att få en stämningsbild.

The Huldremose weave and cape ...pic from the bog at Gerumsberget. 

Plantdyed woolyarn in the colors of nature...A long weaveprocess ...with trial and error. I made two weaves on the same theme...but what's really intriguing is the story behind the textile. Who was she...the Huldremose woman. She clearly fought for her life ...her right arm broken. So sad! But still my weave is a hommage to these women! Never give up! Be strong!

Historien bakom fynden. Att inte bara kopiera en väv utan gå lite längre in i tankar om vad som hänt dessa kvinnor som offrats. 

Vilka var de? Kvinnor med "farlig" kunskap,kvinnor som var för udda och/eller forntidens starka kvinnor.

När jag står där och väver kommer forntiden verklighet nära inpå...jag står utomhus och lyssnar till fågelsång och klirrande vävtyngder. Trädens löv viskar om tider som varit...lyssna och du kommer att höra. Och skriv ner!

I början av 2000-talet blev det att jag skrev små berättelser,skisser, poetiska essäer och dikter på detta tema. 

Jag och en konstnär jobbade fram en liten utställning. 

Som vi inte fick visa...tänker ibland att vi var som dessa farliga forntidskvinnor som skulle plattas till,sättas på plats...för du ska ju aldrig tro att du är något i detta Jantelagens samhälle...men jag fick mod till att ta kontakt med Göteborgsposten och mycket av mitt material hamnade där.

Gudskelov! Så aldrig ge upp!

Efter 2018 har jag fått fin kontakt med fårägare på olika håll i landet som hjälper mig med ull från Dala pälsfår,Helsinge får, Gute, Åsenfår, Svärdsjö och Klövsjö får. Mina vävar kommer mer att bli konstprojekt. Minst lika spännande!